1868-1941 French Emile Bernard Galleries (b Lille, 28 April 1868; d Paris, 15 April 1941). French painter and writer. He was the son of a cloth merchant. Relations with his parents were never harmonious, and in 1884, against his fathers wishes, he enrolled as a student at the Atelier Cormon in Paris. There he became a close friend of Louis Anquetin and Toulouse-Lautrec. In suburban views of Asnires, where his parents lived, Bernard experimented with Impressionist and then Pointillist colour theory, in direct opposition to his masters academic teaching; an argument with Fernand Cormon led to his expulsion from the studio in 1886. He made a walking tour of Normandy and Brittany that year, drawn to Gothic architecture and the simplicity of the carved Breton calvaries. In Concarneau he struck up a friendship with Claude-Emile Schuffenecker and met Gauguin briefly in Pont-Aven. During the winter Bernard met van Gogh and frequented the shop of the colour merchant Julien-Franois Tanguy, where he gained access to the little-known work of Cezanne.  Related Paintings of Emile Bernard :. | Madeleine in the Bois d'Amour (mk06) | Paysage Saint Briac | Nature morte a la banane | Fumeuse de haschich (mk32) | La grand mere de lartiste |
Related Artists:
COSSA, Francesco del
Italian Early Renaissance Painter, ca.1435-1477 Italian painter. Together with Cosimo Tura and Ercole de' Roberti, Cossa was one of the most important painters working in Ferrara and Bologna in the second half of the 15th century. With them he shared an expressive use of line and solidity of form, but he also had a gift for decorative and anecdotal scenes, most evident in the frescoes in the Palazzo Schifanoia, Ferrara.
georg engelhardt schroder
Georg Engelhard Schröder, född den 31 maj 1684 i Stockholm, gift 1727 med Anna Brigitta Spöring, död den 17 maj 1750; konstnär, porträtt- och historiemålare. Georg Engelhard Schröders far, Veit Engelhard, hade omkring år 1670 kommit från N??rnberg och bosatt sig i Stockholm där Georg Engelhard föddes 1684. Han blev tidigt elev hos konstnären och målaren David von Krafft (1655-1724) men lämnade honom 1703 för utlandsstudier. Under 21 år for Georg Engelhard runt i Europa. Han vistades först en tid i Nordtyskland, innan färden gick vidare till Italien. I Venezia förblev han under fem år och kopierade gamla mästare, sysslade med vedutamåleri och hade kontakt med pastellmålarinnan Rosalba Carriera (1675-1757). I Roma tog han intryck av barockmålarna Carlo Dolci (1616-1686), Carlo Maratta (1625-1713), Francesko Trevisani (1656-1746) m.fl. och tillägnade sig det raska men ytliga framställningssätt, som tillhörde den tidens italienska konst. I Paris samlade han impulser hos den franske målaren Noel Nicolas Coypel (1690-1734). Reminiscenser av den italienska och franska konsten kan man påträffa flerstädes i hans kompositioner. I London stannade han i sju år och tog starka intryck av Godfrey Knellers (1646-1723) och Dahls porträttkonst. När Daniel von Krafft avled 1724 kallades Georg Engelhard Schröder hem till Sverige och efterträdde i december sin gamle läromästare som kunglig hovkonterfejare. Som sådan uppbar han lön. Konung Fredrik I satte stort värde på sin konterfejare, och lät honom måla otaliga porträtt av sig och sin drottning Ulrika Eleonora. År 1745 utnämndes han till hovintendent. Georg Engelhard anlitades mycket och samlade ihop en betydande förmögenhet. På 1740-talet nåddes Sverige av den nya franska smaken, i främsta rummet via konstnären Gustaf Lundberg (1695-1786), varvid Georg Engelhard kom att skjutas åt sidan. Han representerade i Sveriges 1700-talsmåleri sista skedet i det italienska inflytandet. Långt ifrån den förnämste, var dock Georg Engelhard en av sin tids mest uppburne målare. Han arbetade inom ett vitt fält: utförde kyrktavlor, allegorier, historiska motiv och porträtt. Hans arbeten har ej sällan någonting vacklande och obestämt, vilket i förening med mycken ojämnhet i utförandet gör många av dem mindre tilltalande för konstkännaren. Han har dock efterlämnat verk, som vittnar om, att han, när han allvarligt uppbjöd sin förmåga, var mäktig till både varm och djup uppfattning samt hade stor skicklighet i färgbehandling och i framställningens enskildheter.
Arthur Clifton Goodwin
American Painter, ca.1864-1929